Dör patienter i onödan för att vi har semester?

I senaste numret av Annals of Internal Medicine (http://bit.ly/oHg6Km) publiceras en översyn av julieffekten. I juli sker, i många länder, tillsättningen av motsvarande AT- och ST-tjänster, vilket innebär att mer erfarna läkare byts mot läkare som både har mindre klinisk erfarenhet och sämre kunskap om sjukhusets lokala rutiner. Det finns flera studier, framför allt amerikanska, som har granskat effekten som detta har på morbiditet, mortalitet och effektivitet och slutsatsen är att det finns en negativ påverkan. När det kommer nya läkare dör några patienter som hade räddats om de blivit sjuka månaden före. Enligt artikeln försöker en del sjukhus att kompensera för detta, bland annat genom att bemanna med särskilt kompetenta specialistläkare som kan handleda de nyanställda.

Jag vet inte hur siffrorna ser ut i Sverige, men jag vet att många sjukhus tar in olegitimerade läkare, eller till och med läkarstudenter under somrarna. Dessa täcker för mer erfarna läkare och det skulle väl kunna fungera med intensiv handledning, men många specialister är själva på semester och bemanningen så sparsam att det finns betydligt mindre tid för handledning och utbildning än under resten av året. På avdelningar och mottagningar drar man ofta ned den planerade verksamheten, vilket leder till en ökad belastning på akuten. Även sköterskorna har förstås semester och ersätts av mindre erfarna kolleger. Förutsättningarna för en säker akutsjukvård försämras alltså avsevärt under några månader. Det är svårt att tro att det inte skulle påverka kvaliteten, men såvitt jag vet har det inte studerats i Sverige. Hur många procents ökad dödlighet på akuten tycker allmänheten och politikerna är acceptabel för att personalen ska kunna få sin önskade semester?