Hem > Uncategorized > Vad betyder det att UD är behjälpliga på alla sätt?

Vad betyder det att UD är behjälpliga på alla sätt?

Innan jag engagerade mig i Fikru Marus fall hade jag ett stort förtroende för UD, på samma sätt som jag har för de flesta svenska myndigheter. Den senaste veckan har det förtroendet fått sig en allvarlig törn och det är ett plågsamt uppvaknande.

Vid upprepade tillfällen har UD repeterat att Fikrus fall är högprioriterat och att man gör allt vad man kan för att få honom fri. Det stämmer inte med det jag ser, men kanske är det jag som har orealistiska förväntningar. I min föreställningsvärld skulle detta enorma stöd från Sverige betyda att man tillsatt en expertgrupp på UD, bestående av jurister med särskild expertis inom antikorruptionslagstifning i utvecklingsländer i allmänhet och det etiopiska rättsväsendet i synnerhet, där varje juridisk abrovink varsamt prövades för att förmå domstolen i Etiopien att låta Fikru flyga hem. I gruppen skulle förstås också ingå läkare, såväl thoraxkirurg som läkare med erfarenhet av medicinsk evakuering, som kunde lämna tillförlitliga uppgifter om hur brådskande detta måste ske och vilka de medicinska riskerna är. UDs egen personal skulle leda och samordna expertgruppens arbete och bistå med kunskaper och kontakter när det gäller politiska påtryckningar och diplomati, både direkt mot Etiopien och indirekt genom kontakt med EU, FN och andra länders ambassader. Jag skulle föreställa mig att behövlig medicinsk kompetens med motsvarande utrustning flögs ned till Etiopien, för att övervaka att Fikru får den vård han behöver och för att flyga hem honom snarast möjligt.

Jag har inte varit medveten om hur naiv den här bilden är, men den första signalen kommer innan jag åker ned till Etiopien när Emy skickar ett meddelande: Förresten, vet du något mer om ambulansflyg? Är det olika företag som gör det? Vet du hur man går till väga för att beställa ett sånt? Kan man betala i efterhand? När jag kontaktar SOS International blir de osäkra och ber att få återkomma. Efter en stund ringer de upp. Vi måste först betala in 6500 kr. När de har fått pengarna utses en ansvarig läkare och denne utreder vilken typ av transport som är aktuell och vad denna skulle kosta. Blir det aktuellt med ambulansflyg ligger kostnaden på i storleksordningen 500 000 kr och inget plan kommer ned förrän detta är betalt. Det låter helt absurt. Skulle Sverige göra allt för att få honom fri och sedan låta honom vänta på att pengarna för flyget hem ska samlas in? Men Emy bekräftar ett det är det beskedet hon fått från ambassaden.

Nästa signal är vad jag ska ha med mig. Kirurgtejp. Det är så man fäster infarten man använder för att ge medicin intravenöst. Termometer har Emy redan köpt. Någon saturationsmätare för att kontrollera syrehalten i blodet fick hon inte med sig, eftersom det är svårt att få tag på som privatperson i Sverige. Den de har på sjukhuset visar fel och det gör det svårt att utvärdera hur han mår. Men hon undrar om jag skulle kunna ta med mig en behandlingsomgång bredspektrumantibiotika. Fikru har börjat få symtom på urinvägsinfektion och när Emy frågat en infektionsläkare i Sverige föreslog denne Meronem. Jag ringer en kollega på sjukhuset för att se om det skulle gå att köpa på sjukhusapoteket. Men intravenös antibiotika skulle behöva beställas och kostnaden skulle landa på 20 000 kr för en vecka. Om man väljer den lägre dosen, vill säga, annars blir kostnaden det dubbla. Jag meddelar Emy att det inte blir någon antibiotika. Egentligen är vi väl båda tveksamma till om det behövs i nuläget, men det skulle ju kännas tryggt att ha det på plats om han plötsligt fick den infektion vi väntar på ska komma när nu dränet varit kvar alldeles för länge.

Under mitt korta besök i Addis, där jag tillbringade större delen av tiden på sjukhuset med Fikru, träffade jag ingen läkare förutom de etiopiska. En norsk thoraxkirurg arbetar visst på uppdrag av ambassaden och SOS International. Han har lång erfarenhet av medicinska evakueringar och har träffat Fikru en gång under den här tiden. Hans bedömning är att Fikru kan flyga hem med reguljärflyg om en erfaren läkare medföljer. Emy har kontakt med vänner till Fikru i Sverige, som erbjuder sig att flyga ned om det blir aktuellt.

Väl hemma i Sverige fortsätter Emy och jag att diskutera om Fikrus drän borde avlägsnas eller inte. Jag har kontakt med en vän som är thoraxkirurg och som bidrar med goda råd och Emy har kontakt med Fikrus vän som är thoraxkirurg i Göteborg. Emy ber mig också att kontakta thoraxkliniken på Karolinska, så att de ska vara medvetna om att Fikru snart är på väg.

Aktionsgruppen för Fikru Marus rättvisa, med advokat Hans Bagnér i spetsen, håller kontakten med UD. Hans Bagner har tidigare haft kontakt med den medarbetare som varit ansvarig hos Swedfund för sjukhuset i Addis Abeba. När Fikru fängslades betalade Swedfund, Svenska statens riskkapitalbolag, för hans arbete. Numera gör Hans Bagnér arbetet pro bono dvs utan att få någon ersättning. Swedfund betalar dock för de två etiopiska advokater som representerar Fikru i Etiopien.

Tisdagen 27 september får vi möjlighet att komma till UD och träffa två representanter. De försäkrar oss om att de gör allt som står i deras makt och nämner som exempel att de kallat upp den etiopiska ambassadören. Ingen av oss i aktionsgruppen är särskilt imponerad. Jag menar, man förutsätter väl att UD kommunicerat regelbundet med den etiopiska ambassaden under de tre och ett halvt år Fikru suttit fängslad? Representanterna för UD ber oss i alla fall att inte föra informationen vidare, vilket ingen av oss gör. Dagen efter, under rubriken ”Expressen avslöjar” står att etiopiska ambassadören kallats till UD, vilket bekräftas av ett kansliråd. Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte komma fram till någon annan förklaring än att UD själva läckt den informationen för att visa att man agerar aktivt och för att framställa sig själva i bättre dager.

Under mötet på UD undrar vi om påtryckningar via EU eller andra länders diplomater, men får svaret att bilaterala förhandlingar brukar fungera bäst. När det gäller frågan om att Fikru själv skulle behöva bevisa sin oskuld i stället för att åklagaren bevisar hans skuld, vilket är det besked som gavs i domstolen i juli, hävdar UD att detta inte stämmer. Den källa UD hänvisar till är Fikrus etiopiska advokat och man förnekar kännedom om att den etiopiska korruptionslagstiftningen faktiskt föreskriver omvänd bevisbörda i dessa sammanhang.

Torsdagen 29 september är det frågestund i riksdagen och Désirée Pethrus ställer en fråga om vad regeringen gör för Fikru Maru. Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister, svarar:

”Den svenska ambassaden och svenska konsulatet står ju till all tjänst för att hjälpa både anhöriga och rättshjälp och så vidare till Fikru Maru för att den här saken ska underlättas så mycket för hans del och för de anhörigas del som möjligt och vi är ju naturligtvis behjälpliga på alla sätt också när det gäller att se till så att sjukvård, han ska få den sjukvård han behöver.”

Jag lyssnar flera gånger. Vad är det de menar? Vad är det jag inte ser?

Ikväll skriver Aftonbladet att flera kontakter tagits på regeringsnivå. Jag hoppas att det inte är samma ansträngningar man gjort hela tiden som nu sker öppet för att blidka hemmaopinionen. Det handlar inte om oss. Det handlar om Fikru.

Kategorier:Uncategorized
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: