En allvarlig händelse
Det piper i RAKEL-apparaten när vi får larm och inom 90 sekunder ska vi vara i bilen på väg mot en brand, en trafikolycka eller annan händelse. På vägen ut hör vi uppdateringar av polis eller räddningstjänst om läget på plats genom den gemensamma RAPS-kalaneln på radion. Första ambulans på plats, eller om det är vi med akutläkarbilen, lämnar en vindruterapport till övriga enheter och SOS-alarm, enligt en bestämd mall: METHANE. Första bokstaven, M, står för Misstänkt allvarlig händelse. Sista bokstaven, E, står för Extra resurser som behövs.
Det är extremt ovanligt att det där larmet vi får slutar i en allvarlig händelse att de resurser vi inte räcker till för att bedriva vård på samma höga standard som vanligt. Ändå har vi ett nationellt system för prehospital sjukvårdsledning som vi utbildas i och övar. Vi följer samma struktur vid alla olyckor, eftersom man vid första utlarmningen har så begränsat med information. Det är en del av katastrofplanen. Att aktivera den innebär inte att man står i en katastrof, utan att man använder verktygen i den för att förebygga en.
Nu står Sverige inför ett hot om en pandemi. Lyckligtvis har vi en väl fungerande smittskyddsorganisation i Sverige. Vi har ett starkt organiserat samhälle och en bildad population som har högt förtroende för myndigheter. Det ger oss fantastiska möjligheter att mildra effekterna av det nya coronavirus som snabbt breder ut sig.
Akutsjukvården i Sverige har brister, vilket ju diskuterats flitigt i media senaste månaderna. Det är för många patienter som kvarstannar på akuten i väntan på plats på avdelning. Akutmottagningarna bemannas av juniora läkare, ofta från många olika kliniker på sjukhuset, vilket gör det svårt att sprida information och skapa rutiner. På akuten råder någon typ av undantagstillstånd från resten av sjukhusets regler. Det är till exempel inte ovanligt att en patient som måste vårdas på enkelrum på grund av risk för smitta, ligger i korridoren på akuten i väntan på plats på avdelningen. Patienter som överförs från ett sjukhus till ett annat, hänvisas till akuten för inskrivning, liksom många patienter på mottagningar.
Folkhälsomyndigheten bedömer sedan 2 mars att det finns en måttlig risk för att det pågår en spridning av det nya coronaviruset i Sverige. Stora utbrott i Lombardiet i Italien och Wuhan i Kina har lett till katastroftillstånd. Det är en tydlig signal om att akutsjukvården behöver förbereda sig:
- Vi måste minimera risken för smittspridning på akutmottagningen genom exemplarisk följsamhet till hygienregler och genom att aktivt arbeta för att minimera antalet patienter som är inskrivna på akutmottagningen vid varje given tidpunkt. Det innebär att patienter behöver styras till mottagningar eller direktinläggning på avdelning.
- Patienter med lindriga infektionssymtom måste avvisas från akuten snarast möjligt.
- Svårare sjuka patienter med infektionssymtom behöver hållas åtskilda från andra patienter på akuten.
- All personal på akuten behöver utbildning om Covid19, såväl symtombild som hur sjukdomen utvecklas över tid, så att man kan identifiera sjukdomsfall.
Att öka kunskapen om Covid19 och beredskapen för att ta hand om sjuka patienter är helt i linje med Folkhälsomyndighetens och WHOs rekommendationer. Över hela Sverige pågår detta arbete och vi i akutsjukvården måste ta vår del av ansvaret. Eftersom våra akutmottagningar är sårbara behöver vi hjälp av såväl allmänheten som resten av vårdorganisationen för att skydda dem. De åtgärder som behövs är samma som har behövts länge för att stärka patientsäkerheten på akuten. Nu är vi mitt i en situation som snabbt förvärras. Misstänkt allvarlig händelse?: Ja
Det är dags att aktivera katastrofplanen.
akutdoktorn 